Hur är det egentligen med Östergötlands sjukvård egentligen. Kom och tänka på den saken igår kväll när jag hade krupit ner i ett långt varmt bad och låg och funderade på vissa saker i samhället. Men varför just Östergötlands sjukvård kanske ni undrar då. Vad har dom gjort, eller rättare sagt vad har dom inte gjort.
Det hela börjar med att jag fick lite ont i ryggen i september/oktober, nu tänker ni kanske att det får väl alla ibland. Ja visst är det så och det motsäger jag inte på något vis. Tiden gick och det blev bara värre och värre och tills slut började jag få ont när jag satt ner längre stunder också. Det blev svårt att sitta och titta på TV osv. Man tog sina värktabletter och det gick över och man tänkte inte mer på det för stunden.
Det onda fortsatte och fortsatte och tills slut fanns inget val än att uppsöka ”Farbror Dr” på min lilla vårdcentral. Han gjorde sitt, klämde och tryckte på alla tänkbara ställen på ryggen. drog med något på benen för att kolla känseln osv. Det hela sluta med att man fick gå hem utan någon större förklaring förutom att ”Det kommer snart gå över”. Tiden gick och det gick inte över och jag blev mer och mer orolig.
Det blev så illa så att jag nte klarade av mitt arbete utan fick sjukskriva mig några gånger för att vara hemma och ta det lugnt. Det fungerade bra till en början att vara hemma några dagar för att sen jobba några veckor Sen efter ett tag blev det bara värre och värre och värken började komma ut längst hela vänster benet ner till foten och gjorde så att jag inte kunde gå normalt.
Så sen i början av det här året har det varit så illa, äta en massa värktabletter för att kunna gå och jobba. Ett antal fler besöka till ”Farbror Dr” antingen för att få medicin eller för att få intyg att man inte klarar av att jobba då man redan har varit hemma en vecka från arbetet. Arbetsgivaren är säkert inte allt för glad åt det hela.
Men förr eller senare så måste man ju bli förbannad på ”Doktorn”, så jag sa åt han att nu får han fan försöka hitta vad det kan vara, han gjorde ännu en grundlig undersökning och misstänkte då att jag hade diskbråck. Han pratade en stund med mig om hur man rehabiliterar sådant med vanlig rehab träning samt skulle han skicka en remiss till röntgen.
Det hela skulle bara ta någon vecka, max tre veckor sa han glatt och sa att han åter skulle kalla mig efter att han fått informationen efter min röntgen. Själv försökta man ta sig hem efter besöket hos ”Doktorn” sakta och säkert, hade jäkligt ont efter att han varit och tryggt på ryggen.
Efter den väldigt långsamma promenaden hem som säkert tog 20 minuter (tar normalt 5 minuter) var man glad åt att det äntligen skulle hända något. Första veckan gick och inget brev kom med posten, andra veckan gick och inget kom osv. Själv försökte man jobba medan man vänta, blev två eller tre sjukskrivningar på kort tid. Men igår kom äntligen det efterlängtade brevet från röntgen avdelningen.Efter hela sex till sju veckors väntade.
Det första jag tänkte när jag såg att det var från dom var ”Hur jäkla länge ska jag nu få vänta på en tid”. Öppnade upp pappret så fort som möjligt och blev väldigt förvånad faktiskt när jag såg tiden för mitt kommande besök. Tro det eller ej men jag fick tid redan nästa vecka. Ibland kan man bli förvånad av sjukvården.
Så nu går man bara och väntar på att få komma dit, så dom kan få kolla vad det är för fel på min rygg. Nu är jag verkligen less på den här värken och vill kunna leva ett normalt liv igen. Livet har varit ganska smärtsamt dom senaste åtta månaderna kan jag lova. och det är så man nästan har tappat livsgnistan.
Jag menar inte att det är läkarens fel, röntgens väntetider, eller någon annans. alla har vi nog en stor del av kakan i det hela. Men jag måste i alla fall ge en inblick i hur det är att vara sjuk och hur det fungerar i Östergötlands län.
Reflekterat - Återspegling av samhället 